Vi jobbar med att främja ungas närvaro i skolan

Beskriv projektet lite kort
Det är ett ESF-projekt, och det är nio kommuner som deltar i Gävleborg. Projektets målgrupp är elever åk 7-9 (13-16 år). Samtliga skolor som deltar arbetar för att målgruppen,  oavsett kön, födelseland eller föräldrarnas  utbildningsbakgrund ska höja närvaronivån och bidra till att fler går ut grundskolan med gymnasiebehörighet. Petreskolan i Hofors valde att arbeta både med bred ingång som når samtliga elever på högstadiet men också arbeta enskilt med elever som har eller befinner sig i risk för problematisk skolfrånvaro.

Ni har berättat om en breddad insats som når samtliga elever på Petreskolan, berätta lite mer om det.
Vi har ett ”nytt ämne på schemat” som vi kallar Skola för framtiden. Det innebär att alla 13 klasser på högstadiet har 60 minuters lektion i ett helt nyrustat klassrum som är inredd med en stor hörnsoffa som rymmer en hel klass, men också med ett par fåtöljer där elever som vill ha lite ”space” kan sitta. Vi arbetar utifrån olika teman som är valda efter bakomliggande orsaker till problematisk skolfrånvaro samt skolans ansvar utifrån skollag och läroplan. Några exempel på ämnen är:

• Relationer med jämnåriga och skolpersonal (trygghet)
• Mental (o)hälsa – självhjälp, förståelse, minska stigmatisering. ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel)
• Identitet – vem är jag?
• Motivation, studiehjälp, framtid – framtidstro
• Värdegrund

Och mycket mycket mer. Med det magiska ordet KASAM i bakhuvudet  – känsla av sammanhang.

”Det är det roligaste jag gjort, mötet med eleverna, höra deras kloka reflektioner, bygga och skapa relationer . Skratta tillsammans. Allt kan inte passa alla, men någonting passar alltid någon och alla får va me” säger Jessica Engholm Tiderman, skolkurator och projektledare i FUN.

Hur jobbar ni med enskilda elever med problematisk skolfrånvaro?
Vi har först och främst i starten av projektet upprättat en handlingsplan för hur vi hanterar och arbetar med problematisk skolfrånvaro. Både utifrån förebyggande och främjande insatser, men också åtgärda och följa upp. Vi har skapat andra rutiner och kartläggningar för att följa upp närvaro/frånvaro veckovis/månadsvis för samtliga elever på högstadiet. När skolan upptäckt hög frånvaro startas en kartläggning gemensamt med elev och vårdnadshavare. Det är utifrån den kartläggningen vidare planering görs och en individuell handlingsplan tas fram. Enskilda elever som är en del av FUN kan exempelvis erbjudas frukost på skolan, kontinuerlig kontakt med skolkurator och motiverande samtal med studie- och yrkesvägledare. Daglig kontakt med socialpedagog och hembesök är andra insatser vi gör. Det gäller att se individen och individanpassa åtgärder för just den eleven. Vi har också ett utökat samarbete med IFO och familjebehandlare. Samverkan är väldigt viktigt.

- ”Det är en spännande utmaning att jobba med problematisk frånvaro då vi inte sitter på något facit hur vi ska göra. Varje elev är en enskild individ med olika orsaker och anledningar och därför är det så viktigt att eleverna får sin röst hörd och blir lyssnade på. Vi gör detta projekt tillsammans med eleverna" säger Madelene Pantzare, skolkurator.

-” Det känns i hela hjärtat när vi når framgång med en elev, även om det är ett litet steg åt rätt håll så är det åt rätt håll. Och det är fantastiskt. Jag blir så stolt över eleverna och är glad att få vara en del av detta projekt” säger Malin Forsling, socialpedagog.

Hur skulle ni beskriva problematisk skolfrånvaro?
Frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro. Det kan vara allt ifrån så kallad skolk/korridorsvandring, att eleven avviker systematiskt från lektioner, elever som systematiskt undviker vissa ämnen till att elever har hela dagar de ej kommer till skolan. Eller att de helt eller nästintill enbart stannar hemma från skolan och inte alls kommer.

Samverkar ni med övriga aktörer så som BUP, socialtjänsten med flera?
Vi har ett ökat samarbete med socialtjänsten och familjebehandlarna i projektet genom gemensamma kontinuerliga möten. Det är också av stor vikt att samverkan med regionen så som exempelvis BUP fungerar. Samverkan mellan olika aktörer är A och O för att nå framgång. Vi nätverkar också med de andra kommunerna som arbetar i projektet FUN.

Vad säger eleverna om lektionerna ? 
Vi har hög närvaro på lektionerna, det är elever som uttryckt att det saknat ett forum där vi pratar om saker som har med ”livet” att göra utan att det ska bedömas med betyg. Elever uttrycker också att det känns som en ”paus” från den press de kan känna i andra ämnen som är betygsgrundande. Detta är nytt för både oss vuxna och eleverna och vi försöker tillsammans med dem att hitta former för ”det nya”. Eleverna har också möjlighet att påverka vilka teman vi ska arbeta med och dess innehåll genom en förslagslåda. Visst blir vi också ifrågasatta av elever som har frågor om varför vi gör detta och varför vi valt vissa teman som vilket ämne i skolan som helst, men vi upplever att majoriteten av eleverna trivs i detta sammanhang. 

Hur väljer ni teman till lektionerna? 
Alla teman är valda utifrån skolans uppdrag att arbeta förebyggande och främjande för elevers trygghet och gemenskap i skolan. Teman är också valda utifrån bakomliggande faktorer till utanförskap och problematisk skolfrånvaro. Vi har också skapat teman för att öka trygghet i grupper som kan vara till exempel tävlingar, musikquiz, danstävling och samarbetsövningar. Det finns inte ett enda tema utan ett väl genomtänkt syfte som går i linje med skolans ansvar och uppdrag enligt skollag och läroplan.

Är det svårt att hitta material? 
Nej det är inte en utmaning att hitta material som är anpassat att använda i undervisningssyfte. Vi använder både material som har evidens inom olika områden men skapar också eget material utifrån erfarenhet och kunskap vi i projektgruppen har. 

-” Det är en ynnest att kunna få vidga elevernas perspektiv och att få dem att se den röda tråden, att allt vi gör hänger samman” säger Malin Eriksson, studie- och yrkesvägledare.

- "Vi har arbetat med projektet i ett år och fortsätter ytterligare 1,5 år. Självklart uppstår stora utmaningar, och vi arbetar hela tiden med att hitta former för att detta inte endast ska vara ett projekt som sedan "försvinner", målet är att skapa rutiner och ett arbetssätt som samtliga skolor i Hofors kommun fortsätter att arbeta utifrån. Och det viktigaste av allt är alla elever i Hofors kommun ska trivas i skolan och ges rätt förutsättningar till utbildning och framtidstro, göra väl underbyggda val för fortsatta studier och på så sätt gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet" säger Jessica Engholm Tiderman, skolkurator och projektledare i FUN.

Projektgruppen består av:
Jessica Engholm Tiderman - skolkurator och projektledare
Madelene Panzare- skolkurator
Malin Eriksson - studie- och yrkesvägledare
Malin Forsling - socialpedagog
Anna Torssander - rektor
Angelica Ajax - pedagog

Vill du följa projektet FUN i sociala medier? På instagram finns #Funpetre