Nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani chib. Anledningen till att Sverige valde ut just dessa grupper och språk är för att de har lång historisk närvaro i landet och är en del av det svenska kulturarvet.

Sedan 2010 gäller Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) vars syfte är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Bestämmelser om nationella minoriteternas rättigheter och kommunens ansvar hittas även i annan lagstiftning som exempelvis skollagen (2010:800) och socialtjänstlagen (2001:453).

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) innehåller allmäna bestämmelser som gäller i hela landet och avser alla nationella minoriteter.

Hofors kommuns ansvar:

• Informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och kommunens ansvar.
• Främja och skydda minoritetsspråken och ge de nationella minoriteterna möjlighet att behålla och utveckla sin kultur.
• Främja barns utveckling av sin språkliga och kulturella identitet.
• Ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande.
• Samråda med de nationella minoriteterna.

Förstärkt skydd

I Sverige finns det förvaltningsområden för tre nationella minoritetsspråk, ett för finska, ett för meänkieli och ett för samiska. Hofors Kommun ingår sedan den 1 februari 2011 i förvaltningsområde för finska. Detta innebär att kommunen har särskilda skyldigheter att ge service på finska. Även de som vill använda samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch har i vissa avseenden ett förstärkt skydd i kommunen.

Inom förvaltningsområdet för finska:

• Enskilda har rätt att använda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kommunen i ärenden där kommunen är beslutsfattare.
• Kommunen ska ge ett muntligt svar på finska och ska även vid önskemål ge ut en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering.
• Kommunen kan bestämma särskild tid och plats för denna service.
• Kommunen ska verka för att det finns personal som behärskar finska.
• Hofors kommun har särskild skyldighet att anordna förskoleverksamhet och äldreomsorg på finska om någon i kommunen önskar det.

Utanför förvaltningsområdet:

• Enskilda har rätt att använda meänkieli och samiska vid muntlig och skriftlig kontakt med kommunen i ärenden där kommunen är beslutsfattare om det finns personal som behärskar språken.
• Hofors kommun ska anordna äldreomsorg på meänkieli, samiska, jiddisch och romani chib om det finns personal som behärskar dessa språk.
• Kommunen ska verka för att det finns personal som behärskar meänkieli, samiska, jiddisch och romani chib.

Nationella minoritetsspråk i skolan – Alla har rätt till språk

En elev som känner tillhörighet till något av Sveriges nationella minoritetsspråk, kan läsa sitt språk inom ämnet modersmål. Eleven behöver inga förkunskaper i språket och det finns inget krav på att språket ska talas hemma varje dag. Romska elever kan få läsa två språk om det finns särskilda skäl.

Romsk inkludering

Som en förstärkning av minoritetspolitiken beslutade regeringen 2012 om en tjugoårig strategi för romsk inkludering. Den har sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna med särskild betoning på principen om icke-diskriminering.

Det övergripande målet för strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom.

Strategin innehåller mål och åtgärder inom områdena:

• Utbildning
• Arbete
• Bostad
• Hälsa, social omsorg och trygghet
• Kultur och språk
• Civilsamhällets organisering