Hofors Kommun logo, länk till startsida

Omorganisation i skolor i Hofors – elever flyttas inför hösten 2026

Hofors kommun genomför en omorganisation i skolorna som innebär att blivande elever i årskurs fyra och sex byter skola från och med höstterminen 2026. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för undervisning, ekonomi och elevstöd.

Förslag för dig

Beslutet innebär att alla blivande fyror från Värnaskolan flyttas till Lillåskolan, medan alla blivande sexor från Lillåskolan börjar på Petreskolan.
Petreskolans mellanstadium förändras därmed till hösten och kommer att omfatta årskurs 5 och 6 läsåret 2026/2027. Läsåret 2027/2028 är planen att Petreskolan blir en skola för åk 6 till 9. Lillåskolan blir en F-5 skola läsåret 2026/2027 och läsåret 2027/2028.

Förändringen görs för att få mer jämnstora klasser och en mer hållbar organisation. Kommunen vill också frigöra resurser till elevhälsa och särskilt stöd, samt förbättra samarbetet mellan lärare.
Samtidigt får den anpassade grundskolan utökade lokaler på Petreskolan, då behovet av platser har ökat.

Elever i årskurs 4 som bor norr om E16 kommer att kunna erbjudas skolskjuts och det är upp till varje vårdnadshavare att ansöka om detta.

Beslutet har fattats av skolchefen i samråd med barn- och utbildningsnämndens ordförande och är inte kopplat till den pågående skolutredningen, som väntas bli klar senare under året.

Med anledning av de frågor och synpunkter som kommit in presenterar vi här svar på återkommande frågor inför den beslutade organisationsförändringen för blivande åk 4 och blivande åk 6.
Syftet är att ge en tydligare bild av bakgrund, genomförande, trygghetsaspekter och de praktiska frågor som aktualiserats under processen.

 

Har ni haft en dialog med Mondo arkitekter gällande denna omorganisation?
Svar: Ja, skolchef och projektgrupp har haft en dialog med Mondo arkitekter om omorganisationen. Denna omorganisation påverkar inte skolstrukturutredningen. Ingen i kommunen har än så länge fått information om förslag till ny skolstruktur. Inhämtning av elevers perspektiv och önskan gällande framtidens skola pågår fortfarande. Nästa steg är rapportskrivning och därefter faktagranskning, innan rapporten godkänns för att kunna presenteras i Barn- och utbildningsnämnden i juni. Beslut i Kommunfullmäktige kan tidigast tas under hösten 2026. Omorganisationen för blivande åk 4 och 6 är ett led i att skapa normalstora klasser samt utökade platser och lokalyta för anpassad grundskola. Genom denna organisation säkerställer vi en kvalitativ skolgång för alla elever, samtidigt som vi når en ekonom i balans.

Har detta beslut tagits fram snabbt?
Svar: Arbetet inför beslutet bygger på utredningar, kartläggningar, analyser och riskbedömningar som pågått sedan oktober 2025.

Har alternativa lösningar utretts?
Svar: Ja, flera alternativa lösningar har utretts. Bland annat har ett alternativ varit att låta blivande åk 4 på Värnaskolan vara kvar ett år på Värnaskolan. Detta alternativ gör att vi blir mer sårbara som organisation, eftersom vi sprider ut årskurser över flera enheter. Detta gör i sin tur att vi inte får samordningsvinsterna med att samla eleverna på en skola, med ökad möjlighet till effektiv resursanvändning och möjlighet att nå en ekonomi i balans utifrån nyckeltal. Utmaningarna i det alternativet har även varit lokalytor och ventilation för alla klasser, specialsalar och fritidsverksamhet samt att skolan får svårare att organisera för legitimerade lärare i åk 4. Ett annat alternativ har varit att flytta på Anpassad grundskola till annan skola. Men utredningen ser inte att det finns en möjlighet, eftersom denna verksamhet behöver större och anpassade ytor, som inte finns på övriga skolor. Även om lokalytor hade kunnat frigöras på tex. Lillåskolan, hade det krävts att hela mellanstadiet hade behövt flyttas från Lillåskolan till Petreskolan. Lillåskolan hade behövt bygga om sin verksamhet och lokaler för att kunna möta målgruppen inom anpassad grundskola. Dessutom bedöms målgruppen inom anpassad grundskola vara särskilt sårbar för förändringar och flyttar. Ett sista alternativ har varit att flytta annan verksamhet från Petreskolan, men det skulle innebära kvalitetsmässiga försämringar och risk för att vi inte når lagkraven för våra verksamheter (utifrån skolplikt, skollag, läroplan och arbetsmiljökrav).

Hur ansöker jag om skolskjuts för mitt barn i blivande åk 4?
Svar: Ansökningsblankett kommer att skickas ut till vårdnadshavare i blivande åk 4.

Vad blir alternativet för mig som vårdnadshavare om jag tackar nej till erbjuden skolskjuts med linjetrafik för mitt barn?
Svar: Väljer man att tacka nej till den erbjudna skolskjutsen, så ansvarar vårdnadshavare själv för att barnet tar sig till skolan på ett säkert sätt.

Vem har ansvar för eleverna på väg till busshållplatsen, under skolskjutsen, samt på vägen mellan busshållplatsen och skolan?
Svar: Det är vårdnadshavarna som har ansvaret för barnet under vägen mellan hemmet och hållplatsen. Det gäller även barnets säkerhet medan barnet väntar på bussen. När barnet kliver på bussen övergår ansvaret till chauffören/transportbolaget, vilka ansvarar för att trafikregler följs och att resan sker säkert. Transportbolaget/Föraren har också ett ansvar för ordningen på bussen, men kan behöva stöd från skolan och vårdnadshavare om det uppstår återkommande problem. Om ett barn inte följer reglerna under resan (tillexempel inte använder säkerhetsbälte) är det en fråga som skolan och vårdnadshavarna behöver hantera tillsammans med transportbolaget. När barnet kliver av bussen vid skolan övertar skolan (kommunen) ansvaret. Detta ansvar gäller under hela skoldagen fram till dess att barnet återigen kliver på skolskjutsen för hemfärd.

Kan en särskild skolskjuts sättas in för att hämta upp eleverna vid särskilda upphämtningsställen?
Svar: Linjetrafik är en form av skolskjuts. Enligt kommunens riktlinje ska skolskjuts i första hand anordnas genom linjetrafik, där det är möjligt. Kommunen har avtal om ett visst antal upphandlade skolskjutsar. De används i första hand till elever som bor utanför tätorten, där det inte finns eller är aktuellt med linjetrafik. Om kommunen skulle använda den upphandlade skolbuss som finns i Hofors även för elever som bor inne i tätorten, skulle resorna bli längre och elever skulle behöva kliva upp ännu tidigare. Det är vanligt att skolelever har skolskjuts med linjetrafik. I många andra kommuner har man det redan från förskoleklass.

Kommer eleverna få busskort i god tid före skolstart så att familjer har möjlighet att öva resvägen tillsammans med barnet?
Svar: De skolbiljetter (busskort) som kommunen tillhandahåller gäller från skolstarten i höst. Det är i första hand vårdnadshavare som ansvarar för att träna barnen att åka buss. Värnaskolans personal kommer att träna eleverna att åka linjebussen från Robertsholm till Lillåskolan under våren i samband med besök.

Är det ok att barnen ska kliva på bussen klockan 7 på morgonen?
Svar: Från Hofors station tar det ca 20 minuter att åka till hållplats Standarn för de elever som kliver på vid första hållplatsen. Bussen kommer till hållplatsen 07.25. Efter en kort promenad beräknas eleverna vara på skolan ca 07.30, det vill säga 30 minuter innan skolstart. Detta är inte en ovanlig tid för elever med skolskjuts. Även de elever utanför tätorten som åker med upphandlad skolskjuts kommer till Lillåskolan vid den tiden. Enligt kommunens riktlinjer för skolskjuts bör restiden för elever i åk 4 inte vara längre än 60 minuter per resa och väntetiden bör totalt inte vara mer än 60 minuter per dag (med väntetiden menas tiden mellan skolskjutsens ankomst till skolan och skolans starttid, respektive mellan skolans sluttid och skolskjutsens avgång).

Kommer det att finnas personal på skolgården på Lillåskolan när eleverna anländer på morgonen?
Svar: Ja. Skolan har tillsynsansvaret från tidpunkten när eleverna som reser med skolskjuts anländer till skolan. Elever som inte reser till skolan med skolskjuts har skolan tillsynsplikt för ca 15 min innan skolstart. För elever som har fritidsplats har fritidshemmet tillsynsplikt utifrån inlämnat schema, vilket ska bygga på föräldrarnas arbetstider/studier.

Varför finns det inget övergångsställe över E16?
Svar: Under projekteringen önskade kommunen att införa övergångsställen längs E16, men Trafikverket beslutade att inte införa detta.

Busshållplatsen vid kyrkogården i Hofors är farlig för både barn och vuxna året om, men särskilt på vintern då snön har fallit.
Svar: Hofors kommun har gjort platsbesök vid hållplatsen och bedömer också att åtgärder behöver vidtas för att öka säkerheten för elever och övriga resanden som kommer att stiga på vid hållplatsen från och med augusti. Lämplig åtgärd diskuteras mellan Hofors kommun och X-trafik.

Barnets självständighetsutveckling kommer att hämmas om de inte kommer att kunna gå själva till och från skolan
Svar: Att få möjlighet att träna på att själv ta sig med linjetrafik till och från skolan kan också vara en del i barnets självständighetsutveckling. Det är en träning även för framtiden och kommande utbildning och arbetsliv att ta sig till och från skolan med linjetrafik.

Finns det resurser på Lillåskolan för att stötta eleverna i samband med omorganisationen?
Svar: Skolan kommer att organisera övergången på ett tryggt och säkert sätt. Under den första tiden kommer personal från Lillåskolan att möta upp eleverna vid busshållplatsen och promenera med dem tillbaka efter skolans slut. Det är skolan som ansvarar för eleverna under väntetiden mellan skola och skolskjuts. Skolornas lärare och skolans elevhälsateam kommer att arbeta med socialfrämjande aktiviteter i uppstarten. Finns behov av att stötta enskild elev så tag kontakt med mottagande rektor.

Hur ser planeringen ut kring klasskonstellationer och lärare?
Svar: Eleverna har fått skriva ner några namn på kompisar de känner sig trygga med. Avlämnande lärare och mottagande lärare beslutar om nya klasskonstellationer utifrån ett trygghetsperspektiv. Vid klassammansättning görs samlade bedömningar där hänsyn tas till gruppdynamik, trygghet, kontinuitet och elevernas behov. Målsättningen är att säkerställa en grundtrygghet för eleverna i övergången till nya klasskonstellationer.

Har barnens bästa vägs in i bedömningen?
Svar: Ja förslaget har bedömts utifrån elevernas behov av trygghet, god lärmiljö, kvalitativ undervisning, kunskapsutveckling, övergångar, stödbehov och hållbart stöd för alla elever. Bedömningen är att beslutet är en lösning som innebär bäst möjlighet för organisationen att möta alla elevers behov, inom ramen för skolans uppdrag.

Kommer skolan att erbjuda frukost för elever som reser till skolan med skolskjuts?
Svar: Att barnet får frukost i sig innan avresa från hemmet till skolan är ett ansvar som ligger på vårdnadshavarna. Skolan kommer inte att erbjuda frukost till elever som reser med skolskjuts. Elever med plats på fritidshemmet kommer fortsättningsvis att bli erbjudna frukost.

Finns det forskning som visar att elever som byter skola ofta i genomsnitt har lägre kunskapsresultat än elever med en mer stabil skolgång?
Svar: Forskare som Hattie pekar på att det inte är själva bytet av skola som sänker resultatet, utan den instabilitet i livet som har orsakat bytet. Det är alltså viktigt att notera att många skolbyten för en enskild elev ofta hänger ihop med andra stressfaktorer, som tillexempel tidigare skolmisslyckanden, familjeförhållanden, vårdnadstvister eller ekonomisk instabilitet. Det är sådana skolbyten som forskningen pekar på kan leda till försämrade kunskapsresultat. Riskerna ökar vid flertalet skolbyten. En stor del av förklaringen till sämre resultat ligger även i det sociala. Forskning visar att det är av betydelse för kunskapsresultatet att eleven lyckas skapa stabila relationer med klasskamrater och lärare. Eftersom denna omorganisation inte innebär byte för en enskild elev, utan ett byte för hela klasser/grupper, finns merparten av tryggheten och de stabila relationerna kvar även efter bytet. Många skolor använder sig även aktivt av metoden att skapa nya klasskonstellationer, utifrån aspekten att bryta upp negativa mönster eller negativa relationer. Ett klassbyte kan enligt forskning även innebära positiva konsekvenser för elever och hjälpa till att rusta eleverna inför kommande utmaningar i livet. Ett skolbyte möjliggör också för fortsatt utveckling för eleven och kan även stimulera social- och kunskapsmässig utveckling, då eleven får chans att möta nya miljöer, lärare och andra elever, vilket ger en god grund även för fortsatt utbildning och arbetsliv. Enskilda elever kan ha en ökad sårbarhet för förändringar och behöver därför få särskilda förutsättningar för att klara övergångarna på ett bra sätt. Det kan vara särskilda förberedelser genom extra platsbesök eller möten med nya lärare.

Hur ska ni hinna få till en trygg övergång för eleverna?
Svar: Beslut om omorganisering för åk 4 och 6 innebär egentligen inte någon tidsmässig försening av planering och genomförande av trygga övergångar. Överlämningssamtal mellan lärare kommer att planeras in ungefär i samma tid som de skulle ägt rum om eleverna från Värnaskolan skulle börjat på Petreskolan. Hälsa på dagar kommer att ligga ungefär där de brukade ligga under tidigare år, det vill säga efter genomförd provperiod (för nationella prov).

Hur ska ni hinna få klart med lärare och personal?
Svar: Rektorerna har påbörjat tjänsteplaneringen redan innan det formella beslutet togs och har gjort en preliminär tjänsteorganisation inför hösten. Den behöver samverkas på varje enhet, innan information kan gå ut till vårdnadshavare och elever kan få besked om vilken lärare/vilka lärare som blir aktuella. Målsättningen är att elever och vårdnadshavare ska få besked om klass och lärare senast i början av maj.

När ska barnen få komma och hälsa på?
Svar: Barn och vårdnadshavare kommer att bjudas in till Öppet hus med efterföljande föräldramöte efter nationella provperioden i maj månad. Inbjudan skickas ut via Infomentor.

Hur stora kommer klasserna att bli efter sammanslagningen?
Svar: På Lillåskolan kommer klasstorlekarna i åk 4 att landa på ca 24 elever i varje klass (totala antalet elever är 72) och på Petreskolan kommer klasstorlekarna i åk 6 att landa på ca 26-27 elever i varje klass (totala antalet elever är 79)

Hur ska vi skapa en trygghet när ni gått ut med varsel på lärarassistenter och elevassistenter?
Svar: Förhandling med kommunal pågår och i dagsläget kan vi inte delge antalet som kommer att bli varslade. Vi har idag en övertalighet i kommunen och behöver nå en ekonomi i balans. Rektorer och skolchef har planerat för kommande behov i organisationen från och med höstterminen och det kommer att finnas lärarassistenter och elevassistenter kvar.

Mitt barn känner oro och stress inför förändringen - hur kan ni stötta mitt barn?
Svar: Om ditt barn har särskilda behov eller särskilt svårt med förändringar är det viktigt att ta kontakt med mottagande rektor för att boka in ett särskilt överlämningsmöte där ni kan planera in hur övergången skall tryggas för just ditt barn.

Hur kommer Hofors kommun att säkra och trygga upp övergångar för eleverna?

  • Avlämnande lärare och mottagande lärare kommer att träffas för att föra över information kring elevens kunskapsutveckling och sociala färdigheter.
  • Enskild överlämning som vårdnadshavare vill göra kommer också att vara möjligt. Tag kontakt med mottagande rektor via mail.
  • Öppet hus på Petreskolan och Lillåskolan, med tillhörande föräldramöte kommer att ske i maj månad.
  • Nya klasskonstellationer kommer att vara klara innan sommarlovet och eleverna kommer då att bjudas in för att träffa sina nya klasskamrater och lärare.
  • Värnaskolans personal kommer att bussträna eleverna i samband med besök på Lillåskolan.
  • Lillåskolans personal i blivande åk 4 kommer att besöka Värnaskolan för att träffa eleverna i sin nuvarande miljö.
  • Lillåskolans personal kommer de första två veckorna i augusti (under skolstarten) att möta upp eleverna från Värnaskolan i åk 4 på busshållplatsen och gå tillsammans med eleverna (ca 300 m) till skolan innan skolan startar.
  • Lillåskolans personal i blivande åk 6 kommer att promenera till Petreskolan under två tillfällen i maj för att träffa sina nya klasskamrater och ha teambildningslekar.
  • Petreskolans personal i blivande åk 6 kommer att besöka Lillåskolan för att träffa eleverna i sin nuvarande miljö.
  • Alla Hofors skolor arbetar systematiskt med skolans trygghetsarbete i främjande och förebyggande syfte. Det gäller såväl i undervisningssituationer som under rast- och matsituationer.

Hur kan föräldrar trygga sitt barn inför denna förändring?

  • Förbered barnet inför förändringen – Prata med barnet om informationen ovan. Vad kommer att hända? Vilken skola kommer att bli aktuell för barnet? Svara på barnets frågor och positiv uppmuntran.
  • Lyft ev. funderingar, synpunkter och kritik med skolan. Barnet behöver ditt lugn och din trygghet inför förändringen.
  • Ta del av all information från skolan gällande planeringen framåt, så att du aktivt kan förmedla detta till ditt barn och delta på tex. Hälsa på dagar. Genom att ni besöker skolan och lokalerna med ditt barn så tryggar det upp barnet inför förändringen.
  • Ta kontakt med nya skolan (rektor) om du är i behov av ett individuellt möte. Det går även att ordna individuella träffar för att bekanta barnet med den nya skolans lokaler och miljö.
  • Den första tiden i en ny skolmiljö kan innebära en omställning för barnet. Det är vanligt att barnet kan bli trött, vara mindre tålmodig och ha minskad energi i början. Om ni märker av något av ovan hos ert barn, rekommenderar vi att ni kontaktar skolan eller elevhälsoteamet för konsultation.

Artikeln uppdaterades senast:

Aktuellt i Hofors kommun